mosbeck

jag är barnsligt trött på skolan. sådär trotsigt. det är ju ganska onödigt för det är på dagen en månad kvar tills betygen sätts och det borde man ju kunna stå ut. men fy fan. jag chattar med sanna istället och dricker minst en halvliter varm mjölk med nescafe och oboy i. det var inte så gott förresten. eller gott var det väl, men inte överdrivet. man kan lika gärna dricka kaffe med oboy i, så slipper man slösa massa mjölk. man blir bara full i magen av mjölk.

imorgon är det ensembleuppspel i aulan. sista ensembleuppspelet. allt man gör är sista nuförtiden. det är ju skönt men det är ju tråkigt också. jag tyckte det var roligt när tjejerna i förra trean stod och grät efter vårkonserten då men det gör jag inte längre. jag förstår dem lite. jag kommer säkert gråta också, fast mest är jag ändå glad. imorgon ska jag spela bas i varje fall. på den här:

den är dålig men vi har varit så pretto så länge så det kan väl vara på sin plats. fast att spela fula låtar blir ju också pretto på sitt sätt. man kommer inte ifrån pretto om man går på hvitfeldtska. det enda som funkar är hårdrock, men då blir man inge omtyckt av publiken så det är ju inte heller najs. äsch, det är ändå sista gången. sen äro det över.