cykelkänslan
min cykel är bra på att visa känslor. den har hela sin lundatid plingat glatt med ringklockan konstant när jag cyklat på kullerstenarna som klär i princip varenda gata här. nu däremot, när det blivit kyligt och den tvingas färdas i motvind fylld av snö hackar klockan istället. inte minsta pling, bara en konstant härmning av tandhackning. det hade på ett vis varit skönare om den höll uppe modet när jag känner mig lite otaggad inför det där med att cykla hem på kvällen, dock känns det bra att ha någon som känner med en och som man kan klaga tillsammans med när man cyklar ensam hem genom kylan.
och för att tala vidare om vädret kom jag fram till när jag anlände till rummet efter dagens handling att jag köpt yoghurt utan att veta smaken på den. det enda jag visste var att det var solfrukt. vad sjutton är solfrukt? jag analyserade det noga och kom fram till att det måste varit ordet sol som tilltalade mig något alldeles extra denna fem minusgrader och blåstinklädda dag. yoghurten var god hur som helst.
