mosbeck

50 kronor = en ny jacka, två böcker. det känns alltid så bra med second hand.


jag vet inte varför men jag sitter här och tittar på OS. det är halfpipe-herrar nu. det är kul. men jag tänkte dela med mig av en konversation från ulf lundells jack.

tänk på den jättelika kärleksmagnet som jonny och linnea har skapat. dom gör slut, dom bråkar, flyttar isär men efter nån vecka har den där magneten låtit sig ruskas, vaknat, vrålat och schoff! så är dom ihop igen, leende som alltid.
men vad är det med det? det är ju kärlek, eller hur? makes the world go round, säger dylan.
dylan! åt helvete med dylan. det är den där kraften jag snackar om. det är ju läskigt, jag menar... att bli så beroende av varann. det skulle gå mig på nerverna.
du vill inte ta ansvaret om någon annans känslor bara. så enkelt är det.
vill du det jack? har inte du också nog med dig själv?
så kan man väl inte se det. man kan väl inte gå och stirra in i sin egen själ hela tiden, så intressant är den inte. nä, jag tror jag vill ta det ansvaret. det vill nog alla.
inte jag.
men fan bart... vi är ju här för att älska, eller hur? det är ju därför vi är på den här vackra planeten.
det där låter jävligt naivt tycker jag.

det kanske inte bli samma känsla i konversationen om man inte känner karaktärerna, det kan inte jag avgöra. jag tycker bara den är fin.