mosbeck

jag känner mig som anna järvinens röst. lite sådär bräcklig men samtidigt beslutsam. men mest bräcklig. jag vet inte riktigt varför. kanske beror på kylan om jag ska fortsätta prata om den. eller så kanske det beror på att lovet är slut och jag inte orkar gå i skolan mer. eller så kanske det beror på att det faktiskt bara är ett halvår kvar i skolan och jag inte vet något om vad som händer sen. eller så beror det på att jag sover för mycket helt plötsligt. jag tror jag blir lite konstig av att sova för mycket. eller så beror det på att livet är så kort och så lätt trillar mellan fingrarna. eller så beror det kanske på den vanliga svenska vinterdepressionen som brukar göra att man känner sig lite liten och svag. inte vet jag. när jag känner mig som anna järvinens röst brukar det enda jag kan veta säkert i varje fall vara att det inte håller i sig så länge. jag ska nog sova lite lagom länge bara.