mosbeck

utmattning. när jag befann mig typ en knapp kilometer från mitt hem insåg jag hur vansinnigt kissnödig jag var. jag hörde knappt vad björk sjöng i mina öron längre för hela medvetandet bestod av tanken på min urinblåsa existens. det var bara att bestämma sig, antingen fick jag springa hela vägen hem eller så fick jag fortsätta gå. är man kissnödig kan man inte göra något mittemellan (kissar utomhus gör man dessutom bara när man är full så det var uteslutet). jag bestämde mig för att springa. så där sprang jag då, i min stora vinterjacka och vanliga jeans i nattmörkret. det kändes väldigt märkligt men jag hann knappt känna märklighetskänslan förrän jag var hemma för fokus låg under hela springperioden på urinblåsan. sen fick jag kissat. intensiva känslor.

ikväll köpte vi take away-kaffe på stigbergstorget och vandrade upp till masthuggskyrkan. jag kände mig väldigt mogen för våren och där uppifrån såg man ingen snö så då kunde man låtsas, om man bara ignorerade den iskalla muren under rumpan. jag ska resa ett tält vid masthuggskyrkan när det blivit vår på riktigt och så ska jag bo där. det är det bästa stället i stan och jag vet att det är töntigt för alla göteborgsmusiker håller jämt på och snackar om att de skriver sina låtar där och skaffar inspiration, men det är ju sant, det är så himla bra ställe. blir jag någonsin produktiv musiker ska jag också skapa däruppe. sen kollade vi southpark och jag somnade som vanligt och plötsligt så hade johans säng gått sönder. ovärt.

god natt