mosbeck

jag trodde jag skulle dö imorse när jag cyklade hem från mikaela som bor bortanför vulvåkern och kukåkern och alla andra åkrar som man kan bo bortom. hon bor långt bort helt enkelt och vi skulle ju bara käka lite kladdis och dricka lite mojitos eller vad det heter igår men som vanligt orkade jag inte cykla hem och i imorse när jag vaknade på golvet som var lite vadderat med kuddar var det snö och blåst och allt skit som finns och jag hade sommarskor på mig och sadeln var täckt med vitt puder. och än en gång pratar jag om vädret. jag borde inte få blogga. jag kanske ska skriva politik istället. jag börjar ändå få lite kött på benen i den frågan. eller mest i feminismen kanske, men den kan svara på det mesta. men vad ska jag skriva? att feminism är bra? att jag lever i en genusbubbla där alla tycker ungefär samma och där det är svårt att diskutera med någon utanför skolan för att pluggandet skapar ett glapp emellan en själv och alla andra? att jag blir bitter, men mer sunt bitter än jag var innan jag läste och lärde mig saker om saker jag är bitter över. jag vet inte. jag ska skriva någon gång när jag är arg istället kanske. tills dess lyssnar jag på säkert! och sparar håret under armarna för att se hur länge jag känner mig bekväm. man kan ju försöka vara radikal.

och så tänkte jag flytta till malmö också. kanske. om allt går som det ska. det blir skönt i varje fall. bo i en stad och inte behöva declinea alla invites på facebook till roliga saker som händer bara för att man inte orkar ta 12 minuter tåg. dessutom är ju malmö sveriges bästa stad, så varför skulle man tacka nej till att bo i ett kollektiv där?

vi hörs när jag är arg. hej